GÄRDSGÅRD SOM INSLAG I HÅLLBAR DESIGN

Jämtländska arkitektbyrån Kärnvirke Arkitektur har väckt vår nyfikenhet, utifrån deras filosofi och utifrån att vi har några tydliga gemensamma nämnare. Trä som råvara och ödmjukheten över tid som faktor, är något båda företagen har som kärna i sin verksamhet. Vi har intervjuat Tommy Vince, Arkitekt MSA, medgrundare och delägare av Kärnvirke Arkitektur för att få hans syn på trä som råvara och arkitekturens roll i hållbar design.

- Vi rådger alltid våra kunder i val av material och konstruktionsval över tid, det skulle jag säga är det största värdet av vår profession, inleder Tommy Vince. Kunden väljer ofta på ”ytlig” nivå vad som är fint och vad man tror är hållbart, medan vi på djupet har den kunskapen. Ta exempelvis en detalj i konstruktionen, vad händer om vi lyfter den 5 mm, vilka konsekvenser får det över tid? Tid är det som är det avgörande elementet när vi pratar hållbarhet. Utan tid behöver vi inte prata hållbarhet.

Kärnvirke Arkitekturs drivkraft är att skapa arkitektur som är hållbar och bidrar till välmående hos både människa och natur. Ekologisk funktionalism kokar samman utgångspunkten i deras arbete med hållbar design och sunda konstruktioner med låga klimatfotavtryck. Och just tid är något som Tommy förhåller sig till som faktor återkommande.

- Byggnader behöver man ha studerat över tid för att förstå konsekvenserna av en konstruktion mot en annan. Ingen konsument har den möjligheten utan det ligger i vår profession, beskriver Tommy. Vi är medvetna om att den som designar och använder ett projekt idag sannolikt inte är den som kommer att vara kvar i slutet av livscykeln. Den kunskapen ligger hos er på Jämtgärsgård när det kommer till staket och gärdsgårdar. Vad är skillnaden på att sätta ner virket direkt i marken eller förkolna stören innan den sätts ner, att binda gärdsgården med ståltråd eller bindningar av trä. Om vi pratar tid och tänker på hela livscykeln, att gärdsgården efter 60 år har fallit sönder och nästa generation ska ta hand om resterna, hur ser det då ut? Man vill undvika att det finns det spikar eller ståltråd, som någon skada sig på eller djur kan trassla in sig i, utan i stället jobba med nedbrytbara material, som ni gör.

Tommy Vince, Arkitekt MSA, Kärnvirke Arkitektur betonar vikten av det som händer med material och arkitektoniska inslag över tid.
Här är Tommy med ett projekt där ett staket som var över 60 år blev majbrasa. 

Vi på Jämtgärsgård känner en stor stolthet i vårt gärdsgårdshantverk, väljer och tar till vara råvaran med omsorg, en råvara som ofta annars skulle gå till spillo i skogsbruket. För att ta ett större perspektiv frågade vi om Tommys syn på arkitekturens roll i klimat- och hållbarhetsfrågor generellt och även hans syn på trä som råvara i klimat- och hållbarhetsfrågor.

- Att inte bygga alls är krasst det allra bästa. Därefter, att minska ambitionerna. När man väl bygger att då göra det så lite som möjligt, så att det står sig så lång tid som möjligt, att det går att underhålla så bra som möjligt och att använda material som har så lite klimatmässigt avtryck som möjligt.

- När man pratar klimatmässigt fotavtryck brukar man försöka översätta det till kilogram koldioxid. Den direkta kopplingen till byggande är hur många kilogram du introducerar i ett bygge. Fördelen med trä är att det är ett lätt material som också bryts ner naturligt på sikt. Tack vare lättheten får du per automatik ett lägre fotavtryck med trä än sten, stål, betong eller liknande och sedan ger trä i sig ett lägre klimatavtryck. Ju mindre manipulation av råvaran som behövs, desto mindre koldioxidavtryck har ett material. Vi använder helst trä som är så lite manipulerat som möjligt och gärdsgård som är en icke industrialiserad produkt är så nära ekologiskt man kan komma i material. 

Människans fysiska och psykiska välmående hänger ihop med miljömässig hållbarhet. Sunda material innebär friska konstruktioner, som människor mår bra att vara i.

- Det finns studier på hur material, konstruktioner och form som ger en understimulans leder till stress, sterila former får oss människor att bli stressade, beskriver Tommy. Liksom det finns studier som visar på att vi människor mår bra i och av naturen. Det finns en fin koppling till naturen, råvaror som naturligt erbjuder en enorm variation, som doftar, skiftar i utseende och ändrar sig över tid. Det är en fördel och får människan att må bra. När man försöker imitera naturliga material blir det sällan bra, det är resursklokt att jobba med naturmaterial, äkta vara. 

Kärnvirke Arkitektur & Jämtgärsgård har några tydliga gemensamma nämnare. Trä som råvara och ödmjukheten över tid som faktor.
Årsringarna som vi framhäver för att belysa det senvuxna virket arbetar Kärnvirke Arkitektur med i sin logotyp. 

När det kommer till staket bör man komma underfund med vad syftet med staketet är, fokusera på ytor där det verkligen tjänar ett syfte. Genom att göra det kan man avstå från att investera där det inte har någon effekt eller betydelse och i stället lägga kraften på där det tillför. Vad väger du in arkitektoniskt i projekt där ett staket eller en avgränsare behövs och vilka sammanhang tycker du att gärdsgård gör sig allra bäst?

- Kulturaspekten är självklar, där det kan ha funnits gärdsgård eller man vill anspela på det. Kontrasterna är en annan. Det kan skapa en häftig kontrast att på exempelvis en urban takterrass väva in en gärdsgård som har en historisk association. Eller ställa en gärdsgård kring ett abstrakt svart kubiskt hus, det är kontrastbildande och kan tillföra en dynamik. Inom konst är det standard. Leonardo Da Vinci hade det som anteckning i sina arbeten – kombinera alltid nytt med gammalt, stort med litet, jobba med kontrasterna så blir det en rik helhet.

- Den ursprungliga funktionen med gärdsgård, att stänga djuren ute från grödorna på fäbodvallen, finns i princip inte idag. Allt för ofta används staket som ”äganderätt” men istället för att tänka gränsskapande kan staket kan ha en belysande effekt eller en rumsskapande effekt. Vid en entré, handlar det om att markera och skapa en tydlig öppning till entrén. Vid en uteplats eller grillplats handlar det om att skapa en ombonad inramning.

- Det är väldigt få kunder som har kompetens att bryta ner sin tomt till mindre delar, men det väcks en nyfikenhet bara vi börjar prata om det perspektivet. Jag ser allt för många tomter som har en definierad yta, en tomt med gräns som man ramar in och låter tomten vara ett stort ”rum”, men det är väldigt värdefullt och berikande att bryta ner ytan till flera mindre delar som samspelar, och där är gärdsgården en perfekt detalj att leka med.

Tommy avslutar vår intervju med att summera det som är viktigast för honom i sin roll och skickar med en utmaning till er som läser den här bloggartikeln.

- Jag vill utmana alla som läser detta att tänka: vart skulle jag kunna placera ett par meter gärdsgård och vad skulle det göra för tomten? Det skulle stimulera en bra tankegång, som kan vara berikande, att tänka på gärdsgården som rumsdelare. Att bygga några korta sträckor, exempelvis en vinkel på 2x3 meter, som rumsbildare på sin tomt, vad skulle det göra för känslan? Det kan göra väldigt mycket, avslutar Tommy Vince.